bam! - Att älska sig själv - 2010-04-27

Älskar du dig själv? Du tänker efter ett tag och kommer fram till slusatsen att " Sure, I'm awesome!". Fel . Det var inte vad jag frågade. Det där var ditt självförtroende som talade. Inget fel i det, we löööve självförtroende. Men självförtroende, och att älska sig själv är inte samma sak.

Ett självförtroende är ofta uppbyggt på, och står och faller med utgången av våra handlingar. Självförtroende handlar om vår tro på att prestera.

Hade någon frågat mig för ett år sedan om jag älskade mig själv hade jag förmodligen svarat ja. Jag hade svarat ja, men inte varit särkilt övertygad. Jag visste inte om skillnaden. De senaste året har jag gjort en enorm resa inombords, som människa. För att konkretisera vad jag menar ska jag ge er ett exempel. Om någon hade ringt mig för ett år sen och jag hade varit hemma utan sällskap, och frågat mig vad jag hade gjort så hade jag svarat: "Jag är hemma, ensam." Samma fråga, samma scenario nu: " Jag är hemma för mig själv." Det innebär att jag inte längre behöver människor för att komplettera mig. Jag är inte ensam, jag är med den bästa människan, den människan jag älskar mest av alla, Mig. Som alltid, misstolka mig rätt, jag älskar fortfarande människor. Jag har dem gärna omkring mig i alla de former, men för att jag vill, inte för att jag måste.

Se ditt liv som ett kungarike. Du måste kröna en person att styra det. Väldigt många människor kröner någon annan än sig själva. De kröner sin partner, sina vänner, kanske sin familj, i princip vem som. De ser upp till dem, låter dem styra deras rike, de följer dem, rättar sig efter dem, låter dem vara deras måttstock i livet. Varför? Det är som med annat, för det är enkelt. Att kröna sig själv, att ta makten i sitt liv, att älska sig själv, det är allt annat än enkelt. Det kan vara svårare än de mesta annat. Det innebär att man tar på sig ansvaret. Ansvaret för sina egna handlingar, dess konsekvenser, ansvar för sin egen lycka, ansvaret för så ens egna tankar.

Mitt namns betydelse, Stephanie, betyder just den krönta. Och jag har tagit på mig kronan. Visst skaver den på huvudet ibland, men helt ärligt så har jag aldrig mått så bra som när jag gjorde det. Inget kan längre få mig ner så på botten som förr, eftersom jag ANSVARAR för mitt liv. Jag styr och väljer aktivt dem bra valen, de bra människora. Jag väljer aktivt att avstå de människor som inte är bra för mig. Det fina med den här filosofin är också att det är som en spiral, ju bättre människor jag låter ta plats i mitt liv, desto bättre människor följer med dem. Ju bättre val jag gör allmänt, desto bättre chanser och möjligheter öppnar sig för mig.


Att vara Bam! Är inte att inte stå i kön, men det är att stå först i kön, eller allra helst att skapa en egen....

/Stephanie